Ditt liv är ganska meningslöst och ingen bryr sig om du är ledsen

Häromdagen läste jag ett inlägg på en lifestyleblogg som fick mina ögon att rulla upp och ner i huvudet på mig. Bloggaren gjorde ett uttalande över sin stress och hur hon avskyr att vara perfektionist men inte kan något åt sin överprestation. Hon avslutade inlägget med en glad mening för att bevisa sina typ två läsare att hon är en underbar och positiv person trots detta tunga och svåra inlägget. Det enda jag kunde tänka på var att jag hoppas att hon inte undrar varför bloggen inte blir stor, känd och framgångsrik.

Allt är fel med att skriva ut sina stresstankar på internet. Det finns absolut ingen som orkar läsa om vardagsstress så som att inte ha tid för att gymma lika mycket som man borde, se sina vänner och kombinera ännu skolarbete och pojk/flickvän varje dag. Varenda person genomgår stress men tyvärr är faktum att få har ork att tycka synd om just dig. Minst av allt på internet.

Det är ju inte som om bloggaren skulle behöva motta en massa hat för detta inlägg, eftersom de enda som läser är hennes vänner och bekanta. Inlägget jag syftar till är inte det enda klagoinlägget jag har sett, och det värsta är att alla lika irrelevanta inlägg börjar med meningen: Förlåt att jag inte har bloggat på en stund, men... Och så fortsätter det med en ramsa om allt möjligt tjafs om problem med det ena och det andra.

Och förstås jag understöder och läser gärna om folk som på riktigt har kommit ur sina problem och verkligen vill hjälpa andra för att må bättre och komma ur sina problem, men det är faktiskt vansinnigt tråkigt det är att läsa om stressade fjortonåringar.

Och nej, jag själv är inte den gladaste, stabilaste och grundtryggaste människan på jorden och jag vet vad det är att lida av stress och ångest över de minsta sakerna som kan beröra en människa, men jag låter det inte påverka mina inlägg om typ inspirerande banansmoothies, och jag söker ingen tröst eller medlidande från min icke-existerande läsarkår. Och nej, jag menar verkligen inte heller det att skolstress inte är ett väsentligt problem, jag förstår självklart att vårt skolsystem inte tillåter alla att tycka att skolgången är kul, men det är inte alls vad jag försöker säga här heller.

Hur hemskt det än är så låter vårt internetsamhälle inte oss instabila tonåringar vara ledsna när vi mest borde få vara det. Egentligen borde vi inte vara så hårda mot varandra. Kontroversiellt att avsluta ett så hatiskt inlägg med en sådan tvist? Jag är ju inte bättre än någon annan klagobloggare.